Antidopingprogram

Svenska Bangolfförbundets antidopingprogram [ADP]

Svenska Bangolfförbundet [SBGF] har 2018-09-23 antagit detta antidopingprogram.

Svenska Bangolfförbundet [SBGF] skall arbeta aktivt för en dopingfri verksamhet inom förbundet och anslutna föreningar samt upprätthålla en uppdaterad plan för antidopingarbetet som överensstämmer med de av Riksidrottsförbundet [RF] beslutade åtgärderna för att bekämpa all typ av doping. 
Vidare skall SBGF samverka med det World Minigolf Sport Federation [WMF] och dess medlemsländer för att motverka spridning och bruk av doping för att behålla en dopingfri idrott också i framtiden.

SBGF:s antidopingpolicy

Grunden för SBGF:s antidopingarbete finns i Riksidrottsförbundets antidopingpolicy:
”Allt bruk av dopingmedel är oacceptabelt. Inget idrottsresultat är så värdefullt att bruk av dopingmedel kan försvaras.”
Målet med idrottsrörelsens antidopingarbete är att tillförsäkra alla idrottsutövare dess självklara rätt att delta och tävla i en idrott fri från doping. För att nå målet förs kampen mot doping med olika medel på alla nivåer inom idrotten.

Vad är doping?

WADA:s dopinglista beskriver vad som är doping inom idrotten. Den svenska idrottens antidopingreglemente som utgår från World Anti-Doping Code, finns på Riksidrottsförbundets hemsida. Både SBGF och WMF har anslutit sig till WADA:s Anti-Doping Code. I samband med WMF sanktionerade arrangemang, definierade nedan gäller WMF:s regler. Dessa finns på WMF:s hemsida. På RF:s hemsida finner man även  WADA:s dopinglista för 2020 och Röd-gröna listan över dopingklassade läkemedel. Idrottaren är skyldig att känna till och följa dopingreglerna. Enligt idrottens dopingregler är idrottsutövare personligt ansvariga för allt de äter eller intar på annat sätt.

Därför är doping förbjudet

Sedan lång tid tillbaka är det förbjudet med doping inom idrotten. Argumenten för det är många men kan sammanfattas i fyra punkter:

• Det skadar idrottsrörelsens trovärdighet. Doping utgör därigenom ett allvarligt hot mot idrotten som ungdomsorganisation och folkrörelse
• Det är fusk att dopa sig. En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler.
• Det kan vara olagligt att dopa sig. Att hantera eller inta förbjudna preparat är enligt svensk lag förbjudet och kan ge upp till fyra års fängelse.

• Det är farligt att dopa sig. Det strider mot medicinsk etik och är förenat med stora hälsorisker för individen.

Vem ska läsa programmet och varför?

Landslagsledare

Landslagsledare av olika slag ska genom att läsa SF:s antidopingprogram kunna förstå vad som förväntas av dem när det gäller antidoping. Vad de ska kunna om dopingregler, vad de ska göra för att säkerställa att alla idrottsutövare i landslag förstår hur de ska hantera intag av läkemedel och kosttillskott samt hur de ska hantera vistelserapportering och dopingkontroller.

Tränare och ledare på klubbnivå

Klubbledare ska via antidopingprogrammet informeras om vad som förväntas av dem när det gäller antidopingfrågan. De ska också få reda på vilka hjälpmedel som erbjuds för att föreningen ska kunna skapa en egen handlingsplan och beredskapsplan som också kan hjälpa föreningens idrottsutövare förstå sin skyldighet att känna till gällande dopingregler och vad det innebär i praktiken.

Media och andra intresserade

Media och andra intresserade ska genom att läsa antidopingprogrammet få en bild av förbundets och föreningarnas förebyggande antidopingarbete. Vilka insatser som görs och vad de ska resultera i. Exempelvis hur man hanterar användande av läkemedel och kosttillskott i landslagsverksamheten och hur man informerar ledare och idrottsutövare om vad som gäller.

Vad gör SBGF?

Ansvarsfördelningen när det gäller information och kunskapsspridning om SBGF:s antidopingprogram  ser ut som följer:
– Förbundsstyrelsen utfärdar övergripande riktlinjer och direktiv för antidopingarbetet inom SBGF:s alla organisationsled.
– Antidopinggruppen [ADG] har det yttersta operativa ansvaret för genomförandet av antidopingarbetet.
– ADG och GS har ansvaret för att riktlinjer och ADP marknadsförs och sprids.
– Landslagsledning och ADG har ansvaret för att en årlig plan upprättas där kontinuerlig och fördjupad kunskap till alla landslagsaktiva beskrivs. Planen skall bl.a. omfatta dispensförfarande, och den aktives ansvar i alla ärenden som rör doping och antidopingarbetet.
– Tränare i elitklubbar, på utbildningstillfällen och andra elitsammankomster ansvarar för att SBGF:s information, ADP, förs ut till berörda aktiva samt att aktuella frågor kring doping och antidopingarbetet diskuteras.
Genom att medverka i RF:s nätverk inom antidopingområdet kan SBGF inhämta, tillhandahålla och sprida aktuell kunskap inom förbundet.
Den viktigaste delen i arbetet för en dopingfri idrott består av förebyggande åtgärder i form av information, utbildning, tester och avtal.

Vid ev frågor kring ADP kontakta SBGF:s kansli på kansli@bangolf.se.

Det avgörande för att vi ska lyckas nationellt med vårt antidopingarbete är
– att alla som verkar i förbundet tar aktivt avstånd från all typ av doping men också all annan typ av fusk.
Vidare skall SBGF:s ambition internationellt vara att på olika sätt inta en pådrivande roll i samarbete med det World Minigolf Sport Federation (WMF) när det gäller det förebyggande och systematiska arbetet mot det förödande fusk som doping innebär.
Det innebär bl a:
– att alla länder som representeras vid stora internationella mästerskap skall avkrävas ett antidopingprogram
– att all internationell testning görs av en oberoende grupp (WADA).

SBGF:s ansvar som folkrörelse och inte minst rollen som ungdomsfostrande organisation kräver insatser av alla nivåer när det gäller denna kamp och arbetet med de etiska principerna inom våra idrotter. Rent spel och fair play skall vara ledord för arbetet!
Målet är att idrotten bangolf alltid nationellt men även internationellt skall vara helt fri från doping!

Avtal

Samtliga spelare som blir uttagna i förbundets olika landslag får underteckna ett avtal som bl.a. innehåller avsnitt om att de tagit del av förbundets antidopingpolicy. Samtliga landslagsaktiva ska även genomföra Riksidrottsförbundets antidopingutbildning ”RenVinnare”.
Vidare görs en uppföljning om användning av ev. läkemedel som spelare använder pga. medicinska grunder.

ADG kommer att informera och följa upp aktiva spelare som blivit utsedda för vistelserapportering, för att minimera riskerna för rapporteringsbrister och bomkontroller.

Dopingkontroller är tillsammans med information och utbildning de viktigaste verktygen i idrottsrörelsens antidopingarbete. De allra flesta idrottsutövare har accepterat att dopingkontroller behövs och så gott som alla kontroller genomförs därför i god anda. Många idrottsutövare är glada att få visa att de är ”rena”.
Kontrollerna genomförs såväl i samband med tävling som vid träning. Dopingprov kan även tas vid andra tillfällen, t ex genom hembesök. I Sverige utförs kontrollerna av RF:s legitimerade dopingkontrollfunktionärer.

Alkohol klassas inte som doping i bangolfen enligt den internationella antidopingorganisationens (WADA) lista. En dopingkontrollant testar inte för alkohol.

Däremot är alkohol förbjudet i SBGF:s tävlingsreglemente och förbundets egna alkoholkontrollanter kan göra tester.

Vad händer om alkolholtestet är positivt?

Vid positivt testresultat av alkohol är det SBGF:s Generalsekreterare [GS]
– som handlägger ärendet
– som informerar förbundets Verkställande Utskott [VU]
– samt tar direkt kontakt med den aktive och meddelar honom/henne tävlingsförbud enligt WMF:s och SBGF:s tävlingsregler tills dess att ett beslut föreligger.
– GS ska också ge denna information konfidentiellt till den aktives förening och SDF.
GS, tillsammans med VU, formulerar förslag till straffmätning. Förbundsstyrelsen fattar beslut om bestraffning.

Idrottsutövare som gör sig skyldig till doping, eller den som hjälper en idrottsutövare att dopa sig, kan bestraffas enligt RF:s stadgar. Dömande instans är RF:s Dopingnämnd och som åklagare fungerar RF:s Dopingkommision. Domslut kan överklagas till idrottens högsta domstol, Riksidrottsnämnden (RIN). 
Straff på upp till fyra års avstängning kan utdömas vid första tillfället. Vid upprepad doping kan livstidsstraff utdömas. Avstängning avser alla idrotter och under strafftiden får den dömde varken tävla, delta i idrottsuppvisning eller utöva ledaruppdrag.
Mer om bestraffningar finns på RF:s och WMF:s hemsidor. Bestraffning kan ådömas även annan person som hindrar eller försvårar genomförande av dopingkontroll eller på annat sätt bryter mot föreskrifterna för genomförande av dopingkontroll genom att inte följa dopingkontrollants anvisningar.
Avseende bestraffning enligt SBGF:s tävlingsregler gällande alkohol formulerar GS, tillsammans med VU, förslag till straffmätning. Förbundsstyrelsen fattar beslut om bestraffning.
I samband med WMF-sanktionerade tävlingar tas beslut om diskvalifikation av WMF. Det är sedan SBGF:s sak att handlägga ärendet.

Samtliga landslaggrupper informeras via ADG.
– Information till övriga spelare sprids via förbundets hemsida, Facebooksida och tidningen ”Bangolf”.

– Via IdrottOnline kan förbundet också elektroniskt nå samtliga klubbar med aktuella nyheter i antidopingarbetet.

SBGF:s antidopingprogram skall utgöra en del i utbildningen av landslagsaktiva, vilket skall ske i samband med träningsläger m m. Landslagstrupperna dvs både spelare och ledare tillhör prioritetsgrupp 1 där samtliga skall genomgå webutbildningen ”Ren Vinnare” samt fördjupa sig mer i ämnet vid landslagssamlingar inför säsongstarterna. Elitaktiva, övriga aktiva, tränare, SDF-styrelser, elitklubbar etc ingår i grupp 2 som är skyldiga att känna till dopingreglerna där vi uppmanar de att ta del av RF:s framtagna upplägg ”Vaccinera klubben mot doping” och ”Antidopingsnack”. SBGF ser gärna att även de genomgår utbildningen ”Ren Vinnare”.

Information i förebyggande syfte sker till ungdomar och föreningar som ingår i grupp 3 i samband med årsmöte, ungdomsläger och nyhetsbrev.
SBGF ansvarar också för att det i samtliga ledar- och tränarutbildningar finns med moment omkring antidoping. Huvudlinjen för att bemöta all typ av doping är att kunna ge kunskap som visar att man kan nå framgångar utan förbjudna medel eller metoder.

Dispensreglerna har tillkommit för att idrottsutövare, som av medicinska skäl måste använda dopingklassade läkemedel, ska kunna utöva sin idrott. Spelare ansvarar själv för att söka dispens. Information om dispensreglerna finns på Riksidrottsförbundets hemsida, SBGF:s och WMF:s hemsida.
För dispenser i samband med WMF-sanktionerade arrangemang gäller WMF:s regler och dispenser skall sökas via WMF.

RF avråder från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder. Många preparat på marknaden är otillräckligt kontrollerade och kan innehålla dopingklassade substanser. Enligt idrottens dopingregler är idrottsutövare personligt ansvariga för allt de äter eller intar på annat sätt.

Läs mer om RF:s kostrekommendationer. SBGF har beslutat att följa RF:s ställningstagande om kosttillskott, vilket bland annat innebär att en väl sammansatt kost täcker de flesta idrottares behov av näringstillskott. Huvudlinjen är att eftersträva en, utifrån aktuell kunskap, korrekt sammansatt kost med hänsyn till de skilda behoven vid olika belastning i samband med träning och tävling respektive återhämtning.

Idrottsutövare som på medicinska grunder har behov av kosttillskott kan minska riskerna för doping genom att välja kontrollerade produkter. Receptbelagda läkemedel genomgår kontroll. Av Läkemedelsverket registrerade naturläkemedel tillverkas med samma kvalitetskrav som läkemedel.